Åtgärdsprogram och elevvårdskonferens

Det finns två viktiga verktyg som en grundskola kan använda för att stödet till ett barn ska bli systematiskt och möjligt att följa upp. Det ena är ett åtgärdsprogram och det andra är en elevvårdskonferens. Se till att det finns skriftliga dokument som intygar dessa åtgärder.

Som förälder till ett barn med funktionsnedsättning ska du aldrig nöja dig med muntliga besked och avtal. Skollagen säger att det är viktigt att det som beslutas om ditt barn dokumenteras skriftligt, men det har dessvärre visat sig att många skolor inte gör det.

Om skolan inte dokumenterar arbetet med barnen i behov av särskilt stöd är det stor risk att:

  • ingen minns vad som skulle göras och vem som hade ansvar för stödåtgärderna.
  • det inte går att följa upp resultatet av stödåtgärderna.
  • det kommer ny personal eller en ny rektor till skolan som inte förstår varför barnet behöver extra stöd.

Åtgärdsprogrammet – ett dokument som ska användas löpande

Skolan måste skriva ner det stöd som ett barn ska få och annan viktig information i ett åtgärdprogram (kallas ibland även åtgärdsplan). Som förälder ska du kräva att det finns en sådan plan, och att det finns ett skriftligt dokument som stödjer planen. I åtgärdsprogrammet kan alla lärare på skolan läsa sig till vilka insatser som ska göras och se hur det ska följas upp. Skolan är skyldig att skriva ett åtgärdsprogram och utan en sådan är det svårt att veta vad som bestämts.

Se åtgärdsprogrammet som ett viktigt dokument som skolan ska använda löpande. Så fort något ändras kring barnet så bör skolan skriva det i åtgärdsprogrammet.

Det har visat sig att många skolor inte tar fram några åtgärdsprogram. Det är en vanlig kritik som ofta framförs av Skolverket och av Skolväsendets överklagandenämnd, som är en del av Statens Skolinspektion (förkortat Skolinspektionen).

Elevvårdskonferens – ett möte för barnets skull

En elevvårdskonferens är ett möte där berörda parter samlas för att diskutera situationen för ett barn för att utvärdera tidigare stödåtgärder och eventuellt komma med nya förslag på lösningar. Det är inte säkert att deltagarna kommer fram till ett färdigt resultat på ett enda möte. Ibland behövs det flera elevvårdskonferenser.

För att samla alla inblandade parter så kan antingen skolan eller föräldrarna kalla till en elevvårdskonferens. Det är skolans rektor som beslutar om hur elevvårdskonferensen ska gå till, och rektorn är ofta mötets ordförande.

Föräldrar upplever ibland elevvårdskonferenser och liknande möten som påfrestande. Ofta deltar ett stort antal personer från skolan och då kan man som förälder lätt känna sig ensam och utsatt. Men tänk på att även du som förälder har rätt att bjuda in deltagare till en elevvårdskonferens. Det kan vara barnets psykolog, logoped eller andra experter som barnet har träffat, eller kanske träffar regelbundet. Det kan också vara andra föräldrar som har erfarenhet av samma situation, eller en representant från en handikapporganisation (om familjen är medlem i en sådan). Tanken med en elevvårdskonferens är ju att samla personer som kan bidra till att barnet får tillräckligt med, och rätt sorts, stöd.

Glöm inte att skriva protokoll eller minnesanteckningar på elevvårdskonferensen, eller se till att någon av de andra deltagarna gör det. Med skriftliga anteckningar blir det mycket lättare att komma ihåg vad ni har sagt, bestämt och kommit fram till på mötet. Eftersom besluten man fattar på en elevvårdskonferens ofta påverkar barnets åtgärdsprogram, så bör skolan uppdatera åtgärdsprogrammet efter en elevvårdskonferens.

Sidan senast uppdaterad: 8 november 2013

Annonser: