Vad är en grundsärskola?

Grundsärskolan är en särskild skolform för barn som på grund av omfattande kognitiva svårigheter inte kan nå upp till kunskapsmålen i den ordinarie grundskolan. I samband med den nya skollagen (2010) bytte skolformen namn från obligatorisk särskola till grundsärskola.

Utbildningen är precis som den ordinarie grundskolan nio år. Grundsärskolan har dock ett frivilligt tionde år, och har dessutom en egen läroplan: Läroplan för grundsärskolan, som liknar den ordinarie grundskolans läroplan men i reducerad och mer anpassad form.

Ett barn i grundsärskolan går antingen i en särskoleklass på en ordinarie grundskola, eller så är barnet integrerad i en ordinarie grundskoleklass men följer grundsärskolans läroplan. Antalet grundsärskolor har minskat de senaste läsåren, och likaså antal barn per enhet (år 2013 var det 15 barn per enhet).

Observera att när ett barn har gått ut grundsärskolan får det som regel inga betyg, utan istället ett intyg på utbildningen som har genomförts. Det går dock få intyget kompletterat med ett allmänt studieomdöme (som avser barnets förmåga att bedriva studier) samt betyg. Så om ditt barn eller du som förälder begär det så kan lärarna i grundsärskolan sätta ämnesbetyg i slutet av varje termin mellan årskurs 6 och 9.

Inom grundsärskolan finns det en särskild inriktning som kallas för träningsskola. Träningsskolan är till för barn som har så stora kognitiva svårigheter att de inte ens kan tillgodogöra sig grundsärskolans undervisning. Träningsskolan har en betydligt mer praktisk undervisning och dessutom social träning. Istället för ämnen så omfattar träningsskolan fem ämnesområden: estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning.

Vilka barn behöver gå i grundsärskola?

Eftersom grundsärskola är en så pass reducerad skolform att den inte ger fullständiga betyg, så måste ett barn alltid genomgå en grundlig utredning innan det går att säga om grundsärskola är det rätta alternativet. Utredningen ska innehålla bland annat:

  • vilken typ av och hur pass svåra inlärningssvårigheter barnet har.
  • vilken begåvningsnivå barnet har.
  • eventuell social beskrivning av familjeförhållandena.

Utredningen granskas sedan av Styrelsen för särskolan, som avgör om barnet i fråga är berättigad en plats i grundsärskolan. De utgår givetvis alltid från det som är bäst för barnet. Ett beslut kan alltid omprövas, och barnet kan givetvis tacka nej till sin plats i grundsärskolan.

I de flesta fall är det redan bestämt innan ett barn börjar grundskolan ifall han eller hon behöver gå i grundsärskola, men i vissa fall kan frågan bli aktuell efter att barnet har gått en tid i en ordinarie grundskola. I sådana fall har barnet ofta, trots omfattande stödåtgärder, svårt att nå upp till grundskolans läroplan på grund av sina kognitiva svårigheter. Skollagen skriver att barnets skola i dessa fall har skyldighet att utreda om svårigheterna beror på en kognitiv funktionsnedsättning hos barnet. En sådan utredning måste som sagt vara mycket grundligt utförd och omfatta bland annat hemmets, förskoleverksamhetens och skolans iakttagelser av barnet samt en kritisk utvärdering av stödåtgärderna barnet haft tidigare.

Utredningarna är ofta bristfälliga

Statens skolinspektion (Skolinspektionen) har i flera år kritiserat de utredningar som är underlaget för de barn som ska placeras i grundsärskolan. Många av de kontrollerade utredningarna är bristfälliga och håller inte måttet. Därför är det väldigt viktigt att du som förälder ser till att det blir en bra utredning. Prata gärna med andra familjer om hur de har gått till väga med sina utredningar för att få stöd och råd.

Sidan senast uppdaterad: 8 november 2013

Annonser: