Stödåtgärder och hjälpmedel

Alla barn i grundskolan behöver stöd, men vilken sorts och hur mycket stöd barnen behöver är individuellt. Därför går det aldrig att förutsätta att barn med en viss diagnos behöver exakt samma stöd. Det finns många olika sätt att stödja barn i grundskolan, och i detta avsnitt berättar vi om några vanliga stödåtgärder och hjälpmedel.

Förr var det vanligt att barn med funktionsnedsättningar av olika slag fick gå i särskilda klasser. En del skolor gör fortfarande så. I andra skolor går barn med och utan funktionsnedsättningar i samma klass. I vilket fall som helst så behöver många barn – oavsett funktionsnedsättning – särskilda insatser och stödåtgärder för att bli mer självständiga och klara av sitt skolarbete.

Det finns många olika sätt att stödja barn i grundskolan. Några exempel på stödåtgärder är:

  • olika slags praktiska hjälpmedel,
  • specialpedagoger, extralärare eller elevassistenter,
  • anpassning av läromedel och undervisningsmetod,
  • fysisk anpassning av lokaler.

Ingen ska behöva skämmas för att den behöver extra stöd i skolarbetet eller skärpt tillgänglighet i klassrummet – forskning visar entydigt att det som är bra för en person med funktionsnedsättning är bra för alla!

Olika slags praktiska hjälpmedel

Hjälpmedel är olika produkter som är skapade för att stödja personer med funktionsnedsättning, men det kan också vara olika metoder eller smarta tekniska prylar. Nästan 10 procent av Sveriges befolkning använder hjälpmedel dagligen för att minska svårigheterna som kan uppstå vid funktionsnedsättning.

Hjälpmedel ska:

  • förebygga framtida förluster av funktion eller förmåga,
  • förbättra eller bevara funktion eller förmåga,
  • kompensera försämrad eller förlorad funktion,
  • öka förmågan att klara det dagliga livet.

Det finns massor av praktiska hjälpmedel och smarta prylar som kan underlätta för ditt barn, både i skolan, på fritiden och i hemmet. Rektorn och skolpersonalen är skyldiga att se till att ett barn får de hjälpmedel som krävs för att öka dess självständighet och förutsättning att klara av skolarbetet. Men skolpersonal har sällan koll på alla möjligheter som finns, så du som förälder behöver ofta själv göra en efterforskning.

I många fall är barnet en bärbar dator ett användbart hjälpmedel, eftersom det finns specialanpassade datorprogram för de flesta funktionsnedsättningar. Däremot är det så pass individuellt vilka hjälpmedel en person behöver, och det kommer nya hjälpmedel hela tiden, så är det svårt att göra en aktuell lista.

För att få reda på vilka hjälpmedel som just ditt barn kan ha nytta av så kan du kontakta:

  • Landstinget (har ansvar för hjälpmedel som behövs i det dagliga livet).
  • Hjälpmedelcentralen (ger rådgivning, konsultation vid utprovning och specialanpassning av hjälpmedel).
  • eventuell handikapporganisation.
  • en arbetsterapeut (via remiss från din vårdcentral).
  • föräldrar till barn som har samma funktionsnedsättning som ditt barn.

Specialpedagoger, extralärare eller elevassistenter

Många skolor har specialpedagoger eller speciallärare, alltså lärare som har särskild utbildning kring barn med särskilda behov. Specialpedagogen ger stöd både till barnet och till läraren, bland annat i form av ett åtgärdsprogram. Specialpedagogerna arbetar på olika sätt i olika skolor, till exempel kan barn som behöver extra stöd få vara hos specialpedagogen vissa lektioner.

Ibland kan inte en ensam lärare ge alla barn i en klass det stöd de behöver. Då kan skolan lösa det genom att ha en extralärare i klassrummet, under en viss tid eller under vissa lektioner. En extralärare passar bra i de fall där några få barn behöver extra stöd i ett visst ämne (till exempel matematik). Det är vanligt att extraläraren ger sådant stöd i särskilda grupper.

Ett tredje alternativ är att ha en elevassistent. En elevassistent kan stödja ett eller flera barn på samma gång, och kan ha ett flertal olika uppgifter. En elevassistent kan till exempel:

  • hjälpa barnet och assistera läraren under lektionerna,
  • hjälpa till att komma ihåg vad barnet behöver göra och hur det ska göras,
  • hjälpa barnet att skapa struktur i skoldagen,
  • underlätta vid och uppmuntra social kontakt,
  • påminna barnet om att ta eventuella mediciner.

Anpassning av läromedel och undervisningsmetod

Läromedel behöver inte bara vara skolböcker med tryckta bokstäver. Det finns mängder av datorprogram, ljudböcker och läromedel på punktskrift och teckenspråk.

Att erbjuda extralektioner för de barn som behöver extra stöd i skolarbetet är ett sätt att anpassa undervisningen. Även lärarens undervisningsmetod kan anpassas för att underlätta för barn med särskilda behov.

Exempel på anpassad undervisningsmetod: Många barn har svårt att överblicka ett helt uppslag med uppgifter och fakta. För att underlätta för dessa barn kan man som lärare (eller förälder) klippa ut olika delar av sidor och klistra upp på ett annat papper – så barnen får chans att läsa, processa och ta till sig en sak i taget.

Fysisk anpassning av lokaler

Skolor och klassrum har ofta bristande fysisk tillgänglighet. Detta har direkt påverkan på hur barnen klarar av sin skoldag – särskilt barn med funktionsnedsättningar av olika slag.

Upplever du och ditt barn något av nedanstående i ditt barns skola så behöver skolan anpassa sina lokaler för att öka den fysiska tillgängligheten:

  • Psykiska påfrestningar som orsakas av skolans miljö (som till exempel buller, ekon, dålig ventilation och överbelamrade klassrum).
  • Fysiska hinder (till exempel dålig belysning, trappor, tunga dörrar, höga trösklar och avsaknad av automatiska dörröppnare).

Sidan senast uppdaterad: 8 november 2013

Annonser: