Ökad förståelse för dyskalkyli

Matematiska inlärningssvårigheter, så kallad dyskalkyli, anses vara ungefär lika vanligt som dyslexi, lässvårigheter. Ändå är det betydligt mindre utforskat. Ett bidrag till att råda bot på detta presenteras nu vid Linköpings universitet.

Mellan tre och sex procent av alla barn beräknas ha matematiska inlärningssvårigheter, berättar Rickard Östergren, som nyligen disputerat i psykologi. Han har sökt svar på frågan varför barn får inlärningssvårigheter i matematik. Hans empiriska underlag är tre studier av barn från 6-årsåldern och upp till 13.

- Området är föga utforskat jämfört med läs- och skrivsvårigheter, säger han. Här finns ett antal hypoteser, men ingen konsensus.

Två vanliga hypoteser är att inlärningssvårigheterna beror på olika störningar i barns sifferuppfattning, respektive att det beror på att generella förmågor såsom arbetsminnet är stört.

Slutsatsen i Rickard Östergrens avhandling är att flera störningar samtidigt kan ge upphov till inlärningssvårigheten. Det kan vara svårigheter med såväl grundläggande siffer- eller antalsuppfattning, som mer generella svårigheter med arbetsminnet.

Att förstå mer exakt vad matematiska inlärningssvårigheter beror på kan vara viktigt för att utforma åtgärderna i undervisningen på rätt sätt, framhåller Rickard Östergren. Det handlar om att kompensera och att träna rätt saker.

- Om ett barn har en svag sifferuppfattning, men gott arbetsminne, så kan det åtminstone delvis uppväga bristen. Ett gott arbetsminne kan kompensera för en svag sifferuppfattning – och vice versa.

- Därför är det så viktigt att vi inte klumpar ihop barn i alltför grova kategorier. Det hjälper dem inte, de är sinsemellan så olika så stödet måste utformas individuellt.

Annonser: