Personer med funktionsnedsättning måste inkluderas mer i folkhälsoarbetet
Det är tio gånger vanligare med dålig hälsa bland personer med funktionsnedsättning i jämförelse med övriga befolkningen. Nästan 20 procent av personerna i åldern 16–84 år med funktionsnedsättning skattar sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt eller mycket dåligt, motsvarande siffra för personer utan funktionsnedsättning är 2 procent. Statens folkhälsoinstitut tycker att det är hög tid att prioritera personer med funktionsnedsättning i folkhälsoarbetet och kommunerna har ett stort ansvar.
Statens folkhälsoinstitut har nyligen överlämnat en rapport till regeringen om hälsan hos personer med funktionsnedsättning. Ett tjugotal olika hälsoutfall, livsvillkor och levnadsvanor för personer med funktionsnedsättning jämförs med situationen för personer utan funktionsnedsättning.
– I stort sett hur vi än mäter ser vi att personer med funktionsnedsättning har sämre hälsa, sämre livsvillkor och mindre hälsosamma levnadsvanor än befolkningen i övrigt, säger Sarah Wamala generaldirektör för Statens folkhälsoinstitut.
I gruppen kvinnor i åldern 16–64 år med funktionsnedsättning ser Statens folkhälsoinstitut att 37 procent upplever ett nedsatt psykiskt välbefinnande, jämfört med 18 procent för kvinnor utan funktionsnedsättning. Bland män är motsvarande siffror 26 respektive 13 procent. 18 procent av kvinnorna med funktionsnedsättning i åldern 16–64 år uppger att de har svåra sömnbesvär, jämfört med tre procent för kvinnor utan funktionsnedsättning. För män är motsvarande siffror 14 respektive tre procent.
– Det är viktigt att komma ihåg att en stor del av den högre ohälsan inte beror på funktionsnedsättningen i sig, utan kan troligen delvis förklaras av välkända riskfaktorer som är kopplade till livsvillkor och levnadsvanor som går att påverka. Till exempel är andelen som förvärvsarbetar lägre bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen, och det är också vanligare att ha varit i ekonomisk kris och att sakna kontantmarginal, säger Sarah Wamala.
I rapporten presenteras även resultat från en kommunenkät där myndigheten frågat i vilken utsträckning personer med funktionsnedsättning inkluderas i folkhälsoarbetet. Drygt hälften av de kommuner som svarat på enkäten anger att de genomför riktade insatser för att påverka levnadsvanorna bland personer med funktionsnedsättning. Samtidigt anger endast 23 procent av de svarande kommunerna att de i hög grad inkluderar personer med funktionsnedsättning i det ordinarie folkhälsoarbetet.
– Kommunerna måste intensifiera sitt arbete med att förebygga ohälsa hos personer med funktionsnedsättning. De bör till exempel i större utsträckning följa upp de insatser som genomförts. Stödåtgärderna måste också bli effektivare, inte minst de som handlar om att öka barnens möjligheter att fullfölja sin skolgång, det skulle vara en oerhört betydelsefull insats då vi vet att utbildning är en av de viktigaste faktorerna för bättre hälsa, säger Sarah Wamala.
Statens folkhälsoinstitut är en nationell kunskapsmyndighet med tre huvuduppgifter: att fungera som ett nationellt kunskapscentrum när det gäller folkhälsa, att följa upp och samordna uppföljningen av den nationella folkhälsopolitiken och att bedriva tillsyn inom alkohol-, narkotika- och tobaksområdena.