Personer med synnedsättning emigrerar till Australien

Bristande tillgänglighet leder till landsflykt bland personer med synnedsättning och deras ledarhundar.

Den 25 april, på den internationella ledarhundsdagen inledde flera personer med synnedsättningar som har ledarhundar processen att emigrera till Australien. Anledningen är att Sverige ännu inte har en anti-diskrimineringslag mot bristande tillgänglighet. Detta väckte stor uppståndelse inom funktionshinderrörelsen, och flera organisationer gick under dagen ut och stöttade deras beslut.

– I många andra länder finns en anti-diskrimineringslag som skyddar ledarhundsförare från utestängning, men tyvärr har vi inget liknande i Sverige, menade Sofia Thoresdotter, medlem i Sveriges Ledarhundsförare (SLHF) och en av dem som bestämt sig för att utvandra i ett pressmeddelande. När jag har sökt jobb har det flera gånger legat mig i fatet att jag använder ledarhund. Om det hänt utomlands hade jag kunnat gå till domstol, fortsätter hon.

Ida Östlund, en annan av ledarhundsförarna som bestämt sig för att utvandra, har tre gånger blivit nekad utbildning med hänvisning till att hon använder ledarhund
– Jag har svårt att se någon framtid i Sverige, säger hon. Men i till exempel Australien får jag använda min ledarhund överallt utom på brännskadekliniker.

Handikappförbunden meddelade under den aktuella dagen via sin webbplats att de förstod och stöttade beslutet att emigrera, eftersom upplevelsen av diskriminering känns igen hos de flesta personer med funktionsnedsättning. Gruppen utestängs dagligen från en rad samhällsområden. Man menade att Sverige behöver en anti-diskrimineringslag, som bygger på självklarheten att bristande tillgänglighet är diskriminering.

Tillgänglighet ses som en fråga om grundläggande mänskliga rättigheter och är fastslagen i den FN-konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Sverige har förbundit sig till. Det finns enligt uppgift ett färdigt lagförslag om att klassa otillgänglighet som diskriminering på regeringskansliet, och det finns en majoritet för förslaget i riksdagen. Ändå drar beslutet ut på tiden.

– Lagförslaget om att äntligen klassa otillgänglighet som diskriminering måste läggas omgående – eller vill regeringen se en landsflykt? Säger Ingrid Burman, ordförande för Handikappförbunden.

Annonser: