Tydligt samband mellan psykisk ohälsa och otrygg ekonomi
Långvarig ekonomisk otrygghet påverkar den psykiska hälsan. Personer med psykisk ohälsa har lägre inkomster och mindre marginaler. Det visar en ny rapport som tagits fram på uppdrag av kampanjen Hjärnkoll. Om inte utestängning och diskriminering upphör kan situationen leda till sämre hälsa och möjligheter till återhämtning samt till livslångt bidragsberoende. Nu inleds manifestationer runt om i landet för att belysa ekonomiska villkor för personer med psykisk ohälsa.
- Otrygg ekonomi under lång tid ökar risken för ohälsa, samtidigt som det i sig kan innebära försämrad ekonomi och försvårad återhämtning. Politiker och arbetsliv måste bli bättre på att stoppa den utestängning och diskriminering som finns på arbetsmarknaden som bidrar till otrygg ekonomi och psykisk ohälsa, säger Rickard Bracken, projektledare på Hjärnkoll.
Personer med psykisk ohälsa har i genomsnitt väsentligt lägre inkomster än övriga. Endast tre av tio har inkomst från arbete, och de som har arbete tjänar mindre än hälften av genomsnittet. Drygt hälften inom gruppen lever på marginalen och klarar inte plötsliga utgifter. Detta framgår av Minuskontot – Ekonomiska villkor för personer med psykisk funktionsnedsättning, en ny sammanställning av offentlig statistik om ekonomiska villkor för personer med psykisk ohälsa.
Enligt Socialstyrelsen har de ekonomiska förhållandena för människor med psykiska funktionsnedsättningar försämrats under de senaste årtiondena. Hjärnkoll menar därför att kunskapen måste öka och att situationen måste få konsekvenser för beslutsfattande.
- De som har en svår ekonomisk situation under lång tid löper stor risk att utveckla psykisk ohälsa. Särskilt viktigt är satsningar som gör det möjligt för personer med psykisk ohälsa att få och behålla ett arbete, men det är viktigt att även andra beslut inte bidrar till ekonomisk otrygghet, säger Rickard Bracken.
Tre av fyra personer i Sverige har erfarenhet av psykisk ohälsa, antingen egen eller genom närstående.