Sysselsättningen sjunker brant för personer med funktionsnedsättning

Sysselsättningsgraden för människor med funktionsnedsättning dalar kraftigt. För kvinnorna är situationen värst: av dem har bara 39 procent ett jobb.

En grupp i samhället har det extra tufft på arbetsmarknaden, oavsett konjunkturläge och i vilken bransch de verkar. Det är kvinnor och män vars arbetsförmåga påverkas av funktionsnedsättningar. Nu visar ny statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) att bara 44 procent av dem är i arbete, det vill säga är anställda, egenföretagare eller föräldralediga. För kvinnorna är situationen ännu sämre: av dem har bara 39 procent ett jobb.

- Att personer med funktionsnedsättningar som har en nedsatt arbetsförmåga har svårt att få jobb är inget nytt, men det som hänt de senaste åren är att sysselsättningsgraden har sjunkit brant från en redan låg nivå. Vid Arbetskraftsundersökningen (AKU) 2008 var sysselsättningsgraden för denna grupp nere på 50,0 procent. Enligt SCBs undersökning har den idag sjunkit med ytterligare sex procentenheter – en anmärkningsvärd siffra som går stick i stäv med regeringens uttalade ambitioner, säger Ingrid Burman, ordförande i Handikappförbunden.

Var fjärde person av alla som idag är inskrivna hos Arbetsförmedlingen har någon form av funktionsnedsättning. Av dessa har sex av tio varit arbetslösa eller haft aktivitetsstöd i mer än två år.

- Regeringen måste nu vidta en rad jobbfrämjande åtgärder. Först och främst bör den lägga en proposition om genomförandet av den så kallade FunkA-utredningens förslag. Höjt tak för lönebidrag och enklare regler för lönestöd är två viktiga delar. Den arbetssökande behöver ges större valfrihet och inflytande över de stödinsatser som Arbetsförmedlingen erbjuder. Dessutom behöver Arbetsförmedlingens verksamhet starkare styras upp för att säkerställa att budgeterade medel faktiskt når de resultat som regering och riksdag förväntar, säger Ingrid Burman.

Handikappförbunden anser att styrningen av Arbetsförmedlingens verksamhet bör bygga på incitament som stimulerar kvalitet, effektivitet och utfall. Incitamenten bör återspeglas i alla led inom myndigheten, från ledning till den enskilda handläggaren. Arbetsförmedlingens specialkompetens på området bör också öka.

- Den enskilda handläggaren kan aldrig ha en heltäckande kompetens kring varje funktionsnedsättning, men alla handläggare måste ha enkel tillgång till specialister med fördjupad kunskap om arbetshjälpmedel, anpassningsmöjligheter och andra relevanta insatser.

Annonser: