Ge alla en chans!

I synnerhet två fester från min studietid har satt sig i minnet. De ägde rum med en veckas mellanrum för ett par år sedan. Den ena gången var jag väldigt handikappad, den andra gången inte alls – fastän jag var precis lika blind. Båda gångerna tog jag helt fel på hur det skulle gå att vara med och festa som funktionshindrad.

Vi var några studenter som skulle gå till ett kafé. Vi hade träffats spontant. Jag funderade länge på att hoppa av. Jag var ju blind och alla skulle bara tycka synd om mig och undra så mycket.

Som tur var avstod jag inte. Vi sågs utanför det lilla kaféet; åt och drack vin och såg ett uppträdande. Ibland hängde jag med till baren och några vaktade mina väskor – med ögonen. Ibland blev det min tur att sitta kvar vid bordet, och vakta deras väskor – med fötterna och händerna.

Ingen hade nämnt ett ord om blindheten, förutom att fråga hur det gick till att ledsaga, men det tycker jag att man ska göra om jag nu inte förklarar det.

När jag kom hem undrade jag varför jag hade varit så rädd. Jag skämdes lite.

Någon vecka senare var det dags för fest nummer två. Den här gången var jag inte alls nervös. Det var nämligen under en konferens med människor som väl kände till blindheten; en konferens med forskare som hade ägnat hela sina forskarliv åt punktskrift, taktil läsning och inlärning, och människor som undervisade synskadade elever.

Emellertid blev det hela en mardröm och jag borde ha varit mycket nervös. I kön till buffén sprang bara alla förbi och hela kvällen kom att handla om mitt funktionshinder på ett sätt som blev mycket personligt och kränkande. Damen bredvid mig berättade om hur nervös hon var inför att möta mig, eftersom hon aldrig tidigare hade mött en vuxen person som var blind och inte var van vid att lämna synskadade ensamma.

Senare skrev jag om det. Jag tror faktiskt att flera av deltagarna tänkte till en smula. Förhoppningsvis hade det något gott med sig i alla fall.

Vad vi kan lära oss av det här är att det aldrig går att veta hur fester eller möten ska bli i förväg. Med andra ord, döm aldrig någon på förhand. Det möte du tror ska gå dåligt kan gå hur bra som helst, och det möte du tror ska gå hur bra som helst kan gå åt skogen. Ge alla en chans.

Henrik Götesson

Annonser: