Vi och dem

Detta är ingen text för att rättfärdiga Sverigedemokraters politik. I takt med de flesta partiers kamp mot just Sverigedemokraterna används ofta argument att man inte ska peka på grupper urskillningslöst. Att man inte ska fokusera på kostnaderna utan på möjligheterna, de samhällsekonomiska vinsterna med mera. En sida har upprättats för att ta död på myterna om invandringen. Det är bra, enligt mig. Men, för det finns ett stort men.

Samtidigt som alla dessa fagra ord matas ut i alla forum så används samma retorik mot människor med funktionsnedsättning, och ingen reagerar nästan. De remissinstanser gällande bortom fagert tal som fått mest utrymme är de som fokuserar på kostnader. Och vips så har vi samma retorik som Sverigedemokraterna använder. Det är så mycket fusk inom assistansen att varenda person med funktionsnedsättning är potentiell fuskare. Det är så dyrt att göra samhället till ett samhälle för alla. Låt mig visa på skillnaden som görs genom två citat.

”De positiva effekterna som invandring har på samhällsekonomin som helhet genom ökad tillväxt, handel och företagande ingår inte.”

”Visserligen genereras då även samhällsekonomiska vinster, men dessa bedöms inte matcha kostnaderna.”

Det översta citatet är från regeringens sida på internet för att slå hål på myter angående invandring. Det andra citatet är från Statskontorets konsekvensanalys gällande bristande tillgänglighet som diskrimineringsgrund. Båda uttalanden är dessutom byggda på spekulation. Även om regeringen själva inte står bakom ordvalen här så är det ändå dessa argument som lyser igenom när de uttalar sig runt människor med funktionsnedsättning. ”Visserligen” är ju ett ord för att peka med hela handen att gruppen med funktionsnedsättning inte är något att räkna med på den positiva sidan av samhällsekonomin.

Jimmie, nej förlåt Fredrik buntar ihop

När sen följande citat finns i Svenska Dagbladet från vår statsminister så undrar jag om han inte plagierat Jimmie Åkessons retorik. ”Att öka tillgängligheten för en stor grupp av funktionshindrade är lätt att känslomässigt hålla med om men det är förknippat med stora resursbehov. Problemet är att man alltid måste ha kontroll över vad man egentligen lovar. Om man säger sig vilja göra en samhällsförändring ska det definieras vad vi behöver för resurser att åstadkomma det, säger Fredrik Reinfeldt.”

Så på vilket sätt är det okej att bunta ihop människor med funktionsnedsättning för att de har behov som utgår från en nedsättning i sin funktion? Är inte det som att säga att alla som kommer från ett annat land är en homogen grupp av människor?

Vi och/eller dem

Att bunta ihop människor i grupp, att bygga ett vi och dem-samhälle är en naturlig del av hur vi ser på världen för att göra den begriplig. Vi som bowlar, vi som är pappor, vi som har rullstol. De som kommer från ett annat land, de som gillar Justin Bieber, de som inte har dator. Vi och dem är inte något vi kommer ifrån, det är när det smyger sig in ett nytt ord mellan som det blir farligt. Vi eller dem.

Likheten mellan där Sverigedemokraterna säger vi eller dem, gällande invandrare, omnämner stora delar av den ekonomiska makten människor med funktionsnedsättningar. Vi (företagarna) kommer gå i konkurs om de (som behöver ramper) kan kräva detta. Det är vi eller dem.

Och den retoriken hör inte hemma oavsett om det gäller invandrade människor eller människor med särskilda behov som det så fint heter.

Jon Klarström

Annonser: