Morot eller piska?

Det finns saker och det finns särlösningar. Det finns platser och det finns platser med särlösningar. Så här kan man fortsätta rabbla genomgående kring alla aspekter av livet runt en människa med funktionsnedsättning. Och givetvis är det dyrt. Bygger man ett hus som inte är tillgängligt och man i efterhand måste handikappanpassa (särlösning), istället för att bygga rätt från början så uppstår det en kostnad ihop med denna särlösning. En kostnad som ofta sammantaget är dyrare än om man gjort rätt från början. Dessutom kan man ta hänsyn till tillgängligheten i designprocessen och därmed få en vacker byggnad istället för en ful särlösning i betong och stål. Samhället är ofta den som får ta den fördyrande kostnaden i samband med en särlösning.

Vi vänder blicken mot vanliga produkter, konsumentprodukter. Utvecklingen runt konsumentprodukter de senare åren har många gånger sprungit om de förr så fantastiska särlösningarna. Och ändå kvarstår behovet för dessa dyra särlösningar, vilket i sig är dyrt för samhället. Särlösningar är inte onödiga, men onödigt dyra.

Universell design, design för alla

Där kommer begreppet universell design in. Att från början ta hänsyn till alla typer av människor i utvecklingen av en produkt.

För att exemplifiera kan vi ta vänsterhänta människor. De sågs förut som dumma i huvudet och mer olycksbenägna. Skulle de klippa i något med en sax så klippte de oftare i sig själva än högerhänta. Saxar är ju något som tydligt är designat för just högerhänta, med vinkel på greppet som är högst gjort för högerhänta. Så skadade sig vänsterhänta på saxar oftare än högerhänta för att de var dumma i huvudet? Inte riktigt.

Lösningen var att göra saxar för vänsterhänta (särlösning) eller att göra saxar där greppet var neutralt oavsett vilken hand man använder. Hur mycket andra produkter finns det som lider av samma typer av designproblem? Att man utifrån designtradition skiter i att tänka på olika typer av funktionsnedsättningar och handhavandesätt. Och hur skulle man kunna stimulera marknaden att tänka klokare?

Sänk momsen

Sänk momsen på produkter som uppfyller kraven om universell design. Det gör att konsumentpriset blir lägre med tanke på den ökade kostnaden i produktutvecklingen. Tillåt dessutom att konsumentprodukter som är både bättre och billigare än dess särlösningsmotsvarighet kommer i hjälpmedelscentralens sortiment. Man stimulerar konsumtionen och ger marknaden incitament att underlätta för fler samtidigt. Också avlastas samhället kostnader för särlösningar som det inte finns verkligt behov av. Efter den period som behövs för att få med företagen på tåget så omvandlar man det istället till en straffskatt för uselt designade produkter. Denna straffskatt kan till exempel användas för att finansiera de särlösningar som är ofrånkomliga.

Rent praktiskt kan vi ta en TV. Det är en produkt som funnits i många år och är vanlig idag. Man kan designa ett menysystem som är begripligt. Det går att göra någon slags standardisering med hörselslinga, som billigt tillbehör till exempel. Och fjärrkontrollen kan utformas mer genomtänkt. Och om några branscher slår sina påsar ihop kan man få in en talsyntes som läser undertexter och syntolkningar. Idag finns dessutom flera så kallade smarta TV-apparater med videokommunikationslösning via Skype. Styr man upp enkelheten i handhavandet så kan en TV ersätta många videotelefonilösningar som kostar både samhälle och användare pengar för både hårdvara och abonnemang.

Exakt var gränsen för bra och dåligt går är högst individuell. Mycket går att göra mycket bättre i alla fall med endast lite justerat tankesätt. Och det går att applicera på tjänster också.

Jon Klarström

Annonser: